Del 1
Som framgick av bilderna i senaste numret av Trekanten stod jag inför en riktig utmaning: Att transformera en rosthög till en fungerande och prydlig Alvis TA14. Tid, pengar och ett stort mått av tålamod är nödvändiga faktorer. Efter en noggrann examination av mitt förvärv kom jag fram till att en nödvändig första åtgärd var att separera karossen från chassit. Låter enkelt men grejor som varit sammanfogade, delvis genom rost och ruttet trä, sedan 1948 vill gärna fortsätta att vara tillsammans! Hur som helst, med mängder av bl.a. rostlösningsmedel, vinkelslip, värme, svordomar och blodiga knogar skildes chassit från karossen. Byggmax och Jula besöktes för inköp av diverse regelvirke och hjul. Ett flyttbart underrede skruvades ihop och karossen placerades på detta temporära ”chassi” för vidare åtgärder (bild 1).
Som nämndes i min inledning så kom bilen från Sven Paulsson med två motorer, orginalmotorn (22282) var i delar, bortsett från att kamaxeln satt kvar, men inte komplett. Blocket var borrat och försett med lösa foder (fodret i cylinder 1 hade släppt och stack upp ca 7mm i förhållande till de andra och måste åtgärdas). Den andra motorn var intakt och såg ut att vara i bra skick bortsett från att vatten läckt in i ett par cylindrar och därmed orsakat rost i loppen. Motorn demonterades och delarna (vevaxel, kolvar, ventillyftare, lager, topplock med ventilbrygga och ventiler etc) befanns vara i mycket gott skick. Detta kom inte som någon överraskning med tanke på Alvis motorers höga tekniska kvalitet. Jag stötte på ett ordentligt problem vi demonteringen av motorn och det var att lossa axeln som via kamaxeln driver oljepump och fördelare. Axeln är monterad i en gjuten hylsa/rör av aluminium. Denna är nerpressad i blocket och fastbultad i blocket via en fläns. Anledningen till att jag ville demontera hylsan/axeln var att flänsen var skadad och jag ville ersätta den med den felfria i den andra motorn. Jag tillverkade ett dorn av solid koppar och med hjälp av den och en kraftig hammare samt mängder av rostlösningsmedel drevs axeln ut. Hela proceduren tog ett par dagar; några slag, rostlösningsmedel som fick verka ett tag och sedan ett antal upprepningar.
Block och topplock från orginalmotorn tillsammans med delar från motor två lämnades in till Dixner och Co, en motorrenoveringsfirma i Sundbyberg, för renovering (tyvärr finns firman inte längre kvar). En första åtgärd var en noggrann rengöring av blocket och dess kylkanaler (bl.a. med hjälp av ultraljud) för att ha avlägsna det mesta av rosten. Omfattningen av den mängd rost som samlats i motorn under ca 60 år är obeskrivlig (borde ha tagit en bild!). Det foder som inte var i nivå med övriga (se ovan) åtgärdades och block och topp planades och loppen honades. Både ramlager och vevstakslager var i gott skick och det behövdes bara en lättare polering för att avlägsna mindre repor. Det samma gällde vevaxeln och vevstakarna; allt som behövdes var en lättare slipning. Vevaxeln tillsammans med svänghjul balanserades och monterades i blocket tillsammans med vevstakar och kolvar med nya kolvringar. Topplocket åtgärdades genom demontering av vipparmsbryggan för rengöring (av bl.a. oljekanalerna) och eventuella åtgärder. Inga glapp eller trasiga fjädrar kunde noteras så det var bara att sätta ihop grejorna igen. Ventilsätena frästes och ventilerna slipades in. När jag lämnade in motorn gjorde jag misstaget att säga att det inte var någon större brådska eftersom jag under tiden kunde ägna mig åt chassit och karossen. Det var ett misstag eftersom jag fick påminna firman vid flera tillfällen om att jag hade en motor hos dem för renovering. Hur som helst, efter ett par år och en hel del slantar, så kunde jag hämta motorblock med vevaxeln och kolvar monterade och det renoverade topplocket.
Renovering av vattenpump och översyn av oljepumpen gjorde jag själv samt glasblästring av alla gjutna aluminiumdelar som oljetråget, ventilkåpan, kåpan över kamkedja och drev, insuget etc. Orginalmotorn var utrustad med en kamkedjespännare och efter rekommendation från Red Triangle avlägsnade jag den. Risk föreligger uppenbarligen att kamkedjan kan kugga över om inte spännaren gör sitt jobb. Jag monterade därför en kortare kedja för att minimera risken för överkuggning och därmed allvarliga motorproblem. Efter renovering av förgasaren (SU H4) med hjälp av material inköpt från Burlen Ltd, burlen.co.uk) och lite kosmetiskt uppiffande som blästring av grenröret och lite färg här och där så monterades motorn ihop till en komplett enhet. Bilderna visar resultatet som jag är mycket nöjd med.